you are a nobody to me

Jag skulle kunna sitta här och skriva att jag faktist älskade dig och saknar dig. Att allt vi delade i fem år var något värdefullt och att jag alltid kommer minnas det vi hade som något bra. men det hade verkligen inte kännts bra inuti mig att ljuga så för alla och främst inte för mig själv eller dig.
Ni vet den där känslan som tar tag runt din hals, så att all luft går ut, den där  känslan när magen gör så ont så du vill spy, den där känslan när man bara vill skrika allt man känner men det går inte, den där känslan när man kommer på hur patetiskt du faktist är och inte någonsin kommer få något bättre än den där lilla omogna tjejen som inte varit med om mycket än, som precis haft sin första fylla, som nyss fått moppekörtkort, som precis upptäckt att hon kan strula runt som en slampa för att hon spelar på att hon precis blivit av med oskulden eller har hon ens de? , tjejen som gick ur  högstadiet för två månader sen haha :) vi ligger på så olika nivå så de är inte sant, ser du inte de? du går  tillbaka till den dagen vi blev tillsammans medans jag fortsätter framåt tack och lov! 
den där  känslan när man kommer på att dom senaste åren i ens liv varit så fruktansvärt meningslösa och en stor lögn.det är inte själva grejen som gör ont i mig för jag har gått vidare men när man blir så förnedrad över att man kan sjunka så lågt, ja både personligt och i ålder haha.  du visar mig att du var precis den person jag alltid trodde under ytan, och jag blir så glad inuti mig för att jag hade rätt. jag hade rätt
jag blir äcklad utav det vi hade.
jag vill inte minnas något från de vi hade, eller de vi "hade". jag vet att jag en dag kommer jag träffa dig och den dagen kommer vara som vilken annan dag som helst, för jag kommer´kolla åt ditt håll vända bort blicken som den obetydelsefulla människan du faktist är för mig, du är en total främling, och jag kommer gå förbi utan att ens blinka för vet du vad du är inte värd det. nu kan du fortsätta skämma ut dig utan att jag är en del utav det.

jag sitter just nu och raderar allt, alla kort ligger i papperskorgen och deleteknappen är intryckt alla minnen är borta, nummret är borta, nyckeln är kastad, och dina saker är brända.
och en sista sak, det känns så inihelvete bra.












Kommentarer
Postat av: Lina Nielsen

i know that feeling, feels so damn right! adios walla hejdå se you never again! du är stark gumman, detta gör dig starkare. Se så du växt sedan du lämnade det där, du har blommat ut, funnit dig själv, vem du är, vad du vill, på bara några månader är du fortfarande samma emmi så klart men i en helt annan skepnad, du strålar mer än någonsin! jag älskar dig vännen, det här var en nödvändighet i livet, ibland möter vi motgångar men det stärker vår karaktär. <3

2012-08-18 @ 13:51:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0