vila i frid, min vän.
Livet förändras så fort. Så fruktansvärt fort.
Det gör så ont att tänka på att du bara blev 20 år, du hade hela ditt liv framför dig. Det hade bara börjat..
Jag tänker på din familj, på dina nära vänner. Dom måste ha det så fruktansvärt svårt just nu, jag lider med dom.
Jag tror på ödet, men detta var inte ödet. Detta var inte meningen, men vi har inget att säga till om.
Jag hoppas & tror att du har det bra där du är nu..
Det är så många som tänker på dig Johan. Du var älskad, och du är saknad av så många människor.
Igår var vi på din plats, vi tände varsitt ljus bland alla blommor, kort, dikter och andra ljus som redan fanns där. Det gjordes så att en hemsk plats blev väldigt fin på ett konstigt sätt.
Jag är tacksam över att jag kommer ihåg dig som en person som alltid var glad och väldigt snäll. För det var du verkligen.
Detta var så onödigt, ett liv som bara kan försvinna såhär. Det gör så ont, det är rent ut sagt för jävligt.
Varför skulle detta behöva hända?
Vila i frid kära du, vi tänker på dig allihopa ♥
